|
Enligt ultraljudet
verkade allt bara bra med bebisen. Läkaren uppskattade bebisens vikt till
2430 gr, vilket är straxt över medelkurvan. Tilda vägde 2160 gr när hon kom
ut, så det känns skönt att den här bebisen är större och jag har ju fortfarande
sju veckor kvar. Bebisen låg med huvudet uppåt, men den kommer sannolikt
att vända sig inom de närmaste veckorna. Endast 3% av alla bebisar
vänder sig inte och då kommer de att göra ett vändningsförsök. Vi fick en ny tid
om tre veckor för att se så att bebisen har vänt på sig. Jag hade hoppats på en
fin ultraljudsbild att kika på, så låg bebisen med ryggen utåt! Det blev bara en
bild där man kan se bebisens nacke bakifrån vänster sida.
När besöket var klart kände jag mig bara TOM, kan inte riktigt förklara varför. Känns ungefär som när man förväntat sig
att få en hel tårta att äta upp själv och så får man bara en liten bit... som
att det är något som fattas.
Har några funderingar vad det kan bero på... Efter att Tilda föddes blev vi så
vana att få nedslående besked, så även om jag inte oroat mig jättemycket för
undersökningen idag har känslan av att de ska hitta något fel fortfarande
funnits där. Det kan ju vara så att allt på något sätt gick "för lätt", vi är
inte vana att allt ska flyta på utan komplikationer. När allt var så bra att vi
inte behöver komma förrän om tre veckor kändes det både bra och konstigt. Hade ju
nästan förväntat mig att vi skulle få ett nytt besök om max två veckor, men
samtidigt är det ju bästa tecknet på att allt verkligen är bra med pyret!
Skrivet av mamma
|